Jag fick reda på att jag var bärare av AMN och ALD när jag var runt 13 år, strax efter att man pappa fått sin diagnos. Då var det väldigt svårt att förstå och jag tog det inte till mig helt... nu i efterhand tycker jag inte heller att jag borde ha gjort det.
Tankarna och vilja att veta mera har kommit de senaste åren. Jag och min sambo trivs så bra ihop, vi har köpt lägenhet tillsammans och känner båda att vårt förhållande är helt på riktigt. Det är först då tankarna har börjat komma, hur blir det för oss när vi ska få barn? I samma veva får pappa mer och mer kontakt med folk i andra länder med samma sjukdom och vi får då reda på att även kvinnor kan, om de har otur, drabbas ganska hårt av sjukdomen...
Jag och Rikard får tid hos en genetiker på Sahlgrenska i Göteborg och får då klarhet i vad det kommer att innebära för oss, den dagen vi väljer att skaffa barn...
...fortsättning följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar